Stelkramp

Stelkrampsvaccin för hästar – effektivt sätt att förhindra sjukdom med hög dödlighet

Stelkramp är en lömsk bakteriesjukdom där en till synes enkel sårskada kan utvecklas till ett livshotande tillstånd. Hästar är särskilt känsliga för stelkramp och dödligheten för hästar som drabbas rapporteras vara upp till 90 procent. Vaccinering ger som tur var väldigt gott skydd mot sjukdomen.

Vad är stelkramp och vilka symtom ger det?

Stelkrampsbakterien, Clostridium tetani, hittas i en inaktiv sporform i jorden. När den kommer in i en syrefattig miljö (exempelvis via en sårskada) kan den omvandlas till en aktiv, växande bakterieform. När den tagit sig in via ett sår och aktiverats kommer den att bilda speciella gifter, toxin, som skapar en perfekt tillväxtmiljö för bakterien och angriper nervsystemet.

Vanligen uppkommer symtomen inom två veckor från sårskadan. Symptomen utvecklas ofta gradvis och ett av de första sjukdomstecknen är ökad känslighet för ljud, ljus och hastiga rörelser. Drabbade hästar rör sig stelt, får succesivt svårare att äta och håller ofta svansen högt. Det tredje ögonlocket, det lilla slemhinnevecket i den inre ögonvrån, faller ofta fram mot ögats mitt.

Hästar med stelkramp kräver intensivvårdsbehandling med ständig övervakning och omvårdnad, därtill ges penicillin för att döda de levande bakterierna och ett motgift, antitoxin, som oskadliggör det nervgift som eventuellt cirkulerar i kroppen. Ofta ges också lugnande för att undvika överdrivna reaktioner med följande muskelkramper. Prognosen är bättre ju långsammare sjukdomsförloppet är, och om hästen förblir stående och bibehåller sin förmåga att äta och dricka, men den sammantagna prognosen för överlevnad är dålig. Dödligheten för hästar som drabbats av stelkramp har rapporterats vara upp till 90 %.

Vaccinering ger nästan fullständigt skydd mot stelkramp

Hästar är särskilt känsliga för stelkramp och av denna anledning är det av yttersta vikt att vaccinera sin häst mot sjukdomen. Vaccinerade hästar bildar antikroppar mot stelkrampsbakterien som oskadliggör nervgiftet innan det hunnit ta sig till nervcellerna. Olika stelkrampsvaccin har lite olika rekommendationer för grundvaccination, men vanligtvis ser en vaccinationsplan ut så här:

• 2 sprutor med 4-6 veckors mellanrum
• Tredje spruta ges cirka 15 månader därefter
• Påfyllnadsdoser ges med upp till tre års mellanrum

Det finns siffror från sextiotalet, innan stelkrampsvaccination utfördes som rutinmässig hälsovård på hästar, där man konstaterade att upp till 2 procent av alla föl under 7 veckors ålder dog av stelkramp.

God hygien och sårbehandling viktigt för att undvika stelkramp

Även om stelkrampsvaccinet ger väldigt gott skydd mot bakterien är stallhygien och sårbehandling viktigt för att ytterligare minimera riskerna för stelkramp. Se det som ett sätt att hjälpa vaccinet att göra sitt jobb som dessutom minskar risken för andra infektioner i samband med sårskador.

Vad ska jag göra om min häst uppvisar symtom på stelkramp

Det är viktigt att komma ihåg att även om din häst är vaccinerad, är det fortfarande möjligt att den kan utveckla stelkramp, särskilt om den har ett djupt eller förorenat sår. Stelkramp är ytterst allvarligt för hästar och vid misstanke om att din häst drabbats bör du omedelbart ringa veterinär.

• Ring veterinär omedelbart och berätta vilka symtom din häst uppvisar
• Flytta hästen till en lugn, tyst och mörk miljö för att minska stressnivån för hästen
• Stress kan förvärra muskelspasmer, försök därför hålla hästen så lugn som möjligt
• Se till att du har tillgång till hästens medicinska historik och vaccinationsinformation inför veterinärens ankomst