Hästens tänder och munhåleundersökning
Hästens munhåla och tanduppsättning är unik och framför allt utvecklad för att äta gräs och grovfoder. Här går vi igenom det viktigaste för dig att veta om tändernas funktion och omvårdnad.
När bör hästens tänder och munhåla undersökas?
Hästens tänder behöver undersökas första gången innan de börjar tränas med bett i munnen, ofta vid två års ålder. Det är för att undvika att problem i munhålan ska leda till obehag när hästen får bett i munnen. Efter den första undersökningen rekommenderas en kontroll av den friska hästens tänder en gång per år, för att förebygga problem från munhålan senare i livet. Därefter bör alla hästar få en årlig kontroll av sina tänder. Har din häst bettfel rekommenderas ofta mer kontinuerliga munhåleundersökningar, hör i så fall med din veterinär för en rekommendation anpassad för just din häst.
Hur går en munhåleundersökning till?
Munhåleundersökningar utförs både på klinikerna och vid hembesök. Vi börjar med att lyssna på hästens hjärta, palpera (känna igenom) hästen över och underkäke, käkled och muskulatur kring ansiktet. Hästägare/tränare får svara på frågor om man upplever några problem i ridningen/körning från bettet, vilken utrustning som används, vad hästen används till om man upplever några problem när hästen äter etc.
Därefter ges hästen lugnande, det går inte att utföra en tillräckligt bra munhåleundersökning utan att hästen sederas. Efter ca 5-10 min när hästen är tillräckligt trött undersöks först hästen framtänder (incisiverna). Dessa kommer först som mjölktänder och växlas till permanenta tänder vid 2,5-3,5 samt 4,5 års ålder. De vanligaste problemen med incisiverna är olika typer av frakturer efter exempelvis sparkar samt åldersförändringar så kallad EOTRH som leder till tandlossning, behandlingen är att ta bort de drabbade incisiverna. Hästen klarar sig bra utan sina incisiver även om man självklart bara tar bort de framtänder som är drabbade av sjukdom.
Sedan sätts en munstege in och hästens mun öppnas och spolas rent med vatten innan undersökningen börjar.
Vad heter hästens tänder?
Totalt har hästen fyra olika typer av tänder, efter incisiverna så kommer sedan canintänder, även kallat för hingsbetar trots att de också förekommer hos ston; dessa orsakar sällan problem för hästen. Därefter kommer kindtänderna där hästar normalt har totalt 24 stycken, sex stycken på vardera sida i överkäken samt sex stycken på vardera sida i underkäken. Ibland finns en så kallad övertalig tand, vargtanden, som vanligtvis ses i överkäken men förekommer även i underkäken.
Vargtänderna kan störa hästen vid arbete då bettet ligger i det området. Vi rekommenderar alltid att ta bort vargtänderna innan man lägger bett i hästens mun. Detta görs med lokalbedövning kring tanden och därefter lossas tanden och tas ut. Du kan läsa mer om hästens vargtänder och när de bör tas bort i denna artikel (infoga länk till andra tandartikeln).
Vanliga tandproblem hos hästar
Karies
Hästar kan precis som vi drabbas av karies. Karies uppstår när pH i munnen faller som följd av kolhydratfermentering. Det låga pH orsakar frätningar på tandmaterialen. Emaljen angrips när pH är under 5,5 medan cement angrips när pH är under 6,7. Ju oftare/längre tid som pH i munnen är lågt ju större risk för att utveckla karies. Vanligt hö innehåller inte den typ av sockerart som medför lågt pH, det är snarare kraftfoder. Det är inte fastställt om detta är en regelrätt infektion eller om det sker som följd av en obalans i munnens bakterieflora. Perifer karies drabbar alla tandmaterialen (cement, dentin och emalj) och leder på sikt till förlust av tandmaterial och nedbrytning av tanden, ökar också risken för tandfrakturer.
Rotfyllning-endodonti
Detta görs när ett eller flera pulpaspår är påverkade som följd av tex. karies eller frakturer. Påverkade pulpaspår kan leda till rotspetsabcesser. Vid rotfyllning borras pulpaspåret först upp och osund vävnad avlägsnas i samband med detta. Därefter spolas hålet ur och fylls med tre olika tandmaterial, varav det innersta är ett antibakteriellt material och de andra materialen är syntetiska tandmaterial som efterliknar tandens egna material. Rotfyllningar görs vanligtvis i två steg och kräver nästan alltid minst två besök. Vid det första tillfället görs en provisorisk lagning och området görs rent ordentligt, ca 4 v. senare kan en permanent lagning förhoppningsvis göras, ibland krävs dock flera rotfyllningar för att få hela området rent.
Extraktion av kindtand
Vid vissa tillfällen är tanden så pass skadad att den behöver dras ur, t ex vid vissa typer av frakturer. Detta är en ofta en ganska tidskrävande och omfattande procedur och räknas som ett kirurgiskt ingrepp.
Utrustningsskador
Sårskador i mungipa, kindslemhinna, gom och tunga är mycket vanligt förekommande problem hos hästar. Dessa är i majoriteten av tillfällen utrustningsrelaterade. Bettselskador ses ofta i gom, mungipa och tunga medan nosgrimma och sidostycken ofta orsakar tryck mot tänderna vilket kan leda till sårskador. Det är därför viktigt att individanpassa typ av bett och träns för att undvika utrustningsrelaterade skador.
Den åldrande hästen
Hästars tänder växer/skjuts ut med ca 1-2 mm per år, och nöts gradvis ner i samband med tuggning. När hästen når 18 års ålder slutar tänderna växa/skjutas ut, men tandytan fortsätter ändå slitas då hästen tuggar. Man kan likna det med ett lypsyl/läppstift som man skruvar fram lite i taget men som tillslut kommer att ta slut. Detta medför en nedsatt tuggyta som i sin tur kan leda till problem med att tugga, viktminskning och foderstrupsförstoppning.
Äldre hästar kan även drabbas av en tandsjukdom som heter EOTRH (Equine odontoclastic tooth resorption and hypercementosis). Detta är en relativt nyupptäckt sjukdom som är mycket smärtsam och drabbar i första hand framtänderna.
Käkfrakturer
Käkfraktur på häst är relativt vanligt förekommande fraktur, att hästen fastnar i t ex boxinredning (täckeshängare/galler) är vanligt liksom spark från annan häst. Då hästen fastnat i något är det främst främre delen av käken som fraktureras. Dessa frakturer åtgärdas som regel under full narkos och frakturen stabiliseras genom ett så kallat cerklage som är en typ av ståltråd som viras runt tänderna för att stabilisera frakturen. Dessa frakturer har ofta god prognos. Frakturer ses även ibland längre bak på käkbenet, de uppstår oftare som följd av en spark. Dessa åtgärdas också under narkos och kan ibland
behöva skruvas ihop. Även dessa frakturer har en god prognos och hästen behöver vanligtvis bara stanna kvar på kliniken några dagar efter operation.
VAD BEHÖVER DU SOM ÄGARE/RYTTARE/TRÄNARE HA KOLL PÅ?
» Daglig inspektion av munhålan: kontrollera mungipor och laner efter sår, kontrollera att det inte luktar illa ur munnen och titta när hästen äter att den tuggar som vanligt.
» Minst 1 gång per år behöver hästen träffa veterinären för en tandundersökning, första gången innan ev inridning/inkörning runt 2 års ålder.
» Om hästen tränas med bett i munnen: be gärna veterinären kontrollera att de passar hästen.
» Variera utrustning så mycket som möjligt för att minska risken för sår och skador i hästens mun.